Tovåsens teater

Välkommen

 

En kvinna, Alva, som är julstressad och kommer hem, somnar och får i ”drömmen” följa en person som heter Tradition genom hela skådespelet.

Här möter de Tomten.

 

Tradition:     
Go dag på re´ tomte! Är det något som är fel?

 

Tomten:        
Å va´ skönt att nå´n såg mig. Jag måste få prata med någon vettig människa.

Ja´ tror ja´ håller på att bli utbränd. Är det inte så ni kallar de´ när man inte orkar någonting fast man är fullt frisk?

Tradition och Alva sätter sig på en stubbe bredvid tomten och lyssnar till tomtens berättelse.

Förr i tiden var jag till stor nytta på gårdarna. Ni minns väl den där dikten Tomten, som handlar om mig?

 

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma,

Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

Snön lyser vit på fur och gran,

Snön lyser vit på taken

Endast tomten är vaken.

                      ---

Går att ordna och pyssla

Går att sköta sin syssla.

 Det är just det som är problemet. Jag har inget att ordna och pyssla, jag har ingen syssla.

Tänk bara på…

Alla sova i enslig gård

Djupt under midnattstimma

Folk sover visst inte nu för tiden. Det lyser längs vägarna och i husen.

Bilarna kör hela nätterna igenom med både folk, timmer och andra transporter.

Det finns affärer som är öppna hela natten. Ja, inte i Färila förstås, men i storstäderna.

När ska jag släcka och låsa?

Å´ när jag går för att titta om husbonnfolket har låst bilen t.ex. så är det nåt elektroniskt rackartyg som sätter igång å tjuter när jag känner på bildörren.

Ja, jag blir trött av allt nytt och konstigt.

Går till stängsel för lamm och får, ser hur de sova därinne.

Korna och fåren går ju ute hela nätterna. Hur ska jag kunna skydda dom för alla vilddjur som stryker omkring?

Pålle i stallet har och en dröm,

Krubban han lutar sig över,

Fylls av doftande klöver.

Nuförtiden vet inte hästarna vad doftande klöver är.

Nu ska det vara kraftfoderpaket från Granngården, uträknat i någon dator.

Eller också tar man in dom där plastbalarna. Gud vet vad det finns i dom där plastpåsarna. Men djuren tycks tycka om det.

Barnens kammare han sen på tå Nalkas att se de söta små.

Pyttsan!

Skulle barnen ligga och sova!?
Nej. I deras kammare finns både stereo och TV som sprakar och för oväsen hela nätterna.

Det finns till och med särskilda barnkanaler som kör TV hela dygnen om.

För att inte tala om datorerna.

Barn sitter och chattar och spelar på nätterna när dom egentligen ska sova.
Undra på att man blir alldeles trött och slut av att se alla kostigheter.

En annan sak.
Jag tänkte på när ni närmade er min stubbe.

Att folk inte ser mig längre
Å inte tror dom på mig heller.

Kanske är det nåt litet barn som kan tro att jag finns.

Den enda lilla korta stunden som jag är synlig för barn och vuxna är strax efter Kalle Anka på julaftonseftermiddagen.

Men då minsann ska det vara paket å paket å paket.

Sen. – Tack så mycket tomten.

Tomten har väl mycket att stå i en sån här dag?

Vänligt men bestämt föser man ut mig genom dörren.

Om jag skulle vara så dum att jag kom tillbaka senare på kvällen för att få min julgröt på trappan, så finns det ingen gröt där.

Äter man inte julgröt nu för tiden?

Folk tycks klara sig själva nu för tiden.

Jag har inget att ordna och pyssla, jag har ingen syssla.

Nu tar jag pension !

Tradition:     
Ja det är en märklig tid vi lever i.